Annanas D3Zign

Jag kan inte släppa det. Det stör mig fortfarande hur mycket som helst. Jag förstår inte vad det är som är så svårt.  Är det verkligen så jobbigt att anstränga sig lite en dag om året när man borde göra nåt extra. Att vi till på köpet va lediga båda två hela dagen, skulle ju kunna innebära massa mysiga möjligheter... men nee inte det.

Tänk kanske en mysig promenad i nån skog. En resa till siken i Hjo o äta lunch, de mysigaste jag vet. Ta en massa tid på sig att kolla på tapeter kanske. Bjuda på ett restaurangbesök. En dag i sängen, varför inte. Asså jag kan hålla på länge till... men inte han. Han kom inte ens till Grattis... jo efter en halv dag och efter att 2 andra hade sagt det så han hört. Jag vet inte varför, men det har ju hänt förut att mor har varit tvungen att ta honom i kragen för att han ska vakna och uppvakta mig. Jag kanske inte är värd att uppvakta... VA FAAN ÄR FELET!!!

Nej jag fattar helt enkelt inte. Inte ens när han får tips från vänner att jag är sur och att han kanske ska bjuda på restaurang så händer det. Nej fiskburgare blir bra... avancerad fördelsedagsmat... nästan som 3 rätters.

Faan ta fiskburgare!

Det va ingen bra födelsedag igår... inte ur födelsedagssynpunkt iaf. Men jisses vilken mysig dag. Solen sken hela tiden, inte ett enda moln, och större delen tillbringades med fika på torget. Och så lite plugg så klart... detta skulle genomföras på torget men som vanligt ramlade min dåliga karaktär in och det blev inget plugg förens vi satte oss i buologner för att få lite mer sol. Men det positiva är att det har fastnat mer i huvudet än jag trodde.

Idag blir det mer plugg... Förhoppningsvis hela dagen. Ska försöka infinna mig i något slags tenta mood... Men det känns långtbort. Hade inget tenta mood inför tentan förra helgen heller... men det är nog för att det är så mycket annat på gång.

För det är ju faktiskt så att jag kan börja räkna ned till flytten från och med idag. Är exakt en vecka idag. Vet inte längre om flytten är nått bra eller nått dåligt. Jag velar lite fram o tillbaka... Men mycket är iaf packat och mer ska packas efter tentan på lördag.

Sen börjar praktiken på bensår på måndag..  ska bli jättekul. Men inte kul att ha den mitt i en flytt heller. Men jag tror att det kommer bli en jättebra placering.

Nu blir det solstol,  solglasögon och plugg.

Jag har insett det idag... eller kanske till och med igår... att jag har dålig karaktär. Jag säger till mig själv att jag ska göra en sak och så gör jag allt annat men inte det. Varför funkar man så?
Nu har jag sagt att jag ska lägga min lediga tid på att plugga, och jag behöver verkligen plugga... Händå har jag hittat min själv på stan med kompisar 2 dagar i rad nu... Dåligt av mig!
Vet inte riktigt vad jag ska göra för att fatta att det faktiskt är min framtid det handlar om. Suck suck.

Har iaf fått en praktikplats nu som jag är jättenöjd med. Ska vara på bensårscentrum på KSS. Hade varit nöjd bara jag hamnade i Skövde så jag slipper pendla, men nu är jag ännu mera nöjd när jag fått en bra avdelning också. Alla jag har pratat med verkar tro att det kommer bli en lärorik tid där och det tror jag med.

Mycket som händer nu. Idag är det tisdag och på lördag är det damsittning. Så ikväll ska jag gå och solduscha så jag blir lite brun för en gångs skull. Det händer inte så ofta i mitt liv, inte ens på sommaren. Ska bli skönt att inte se ut som ett lik i en vecka.

Laddar som sagt inför sittningen. J kommer hit och ska hänga med. Bror ska fota oss i alla våra fina klänningar... får se om det hamnar här sen. Kanske kanske. Vet inte vad det är för tema på sittningen, men om det blir som förra året så kommer det bli jättekul. Har hyrt en klänning, M ska fixa mitt hår och smink (bra att ha frisörkompisar) och en liten handväska är idag inköpt... Längtar massa nu!!

Så de få pauser jag har i mitt sittningsplanerande måste jag plugga, så plugga med mig nu... SLUTA LATA!!

Jag har två hjärnceller, Arne och Ellen heter de. Ibland på kvällen, när jag har gått och lagt mig och de känner sig understimulerade, brular de sätta sig tillsammans och tända en brasa och diskutera existensiella frågor. Detta gjorde de igår och detta enda jag fick ut av det hela var det här:

Man ska leva livet och inte bara gå igenom det?
Hur vet man att man lever sitt liv?
Hur vet man att det är än själv som styr på resan genom livet?
Att man inte bara är en passagerare som följer med på resan och minns olika saker, inte för att man själv valt minnena utan för att man har rest med bussen genom livet och fotat och minns de ställen där chauffören har valt att stanna.
Jag hoppas jag är en chaufför och ingen turist i mitt eget liv,

"Bara döda fiskar flyter med strömmen"